the Ark - recension
The Ark. Från stunden dom kom upp på scenen så visste man direkt: Det här kommer bli bra!
Och OM det blev! Ola sjunger med sån inlevelse och har en sån otrolig röst så jag nästan för ett tag glömde bort att jag stod i ett publikhav med, vad det lät som iallafall, en hjord av pubertetstinna 14-åringar som skrek sig hesa (och även en skrek bort en del av min hörsel) och man stod bara och njöt.
4 klädombyten hann Ola med och när man berättar för oss att vi är idioter, dom är idioter och låten It takes a fool to remain sane, som blev deras genombrottlåt för 11 år sen, är för alla som känner sig missplacerade eller utanför, så kändes det som han pratade till var och en där inne. Jag själv fick ett helt annat perspektiv på låten och såg den på ett helt nytt sätt. Publiken blev som galna när de första fraserna i låten basunerades ut och jag förstår publiken, det var magiskt.
Deras sista turné, med Karlstad som första stopp, det kunde man bara inte missa. Dem går verkligen in med kropp och själ och låten the Father of a son blir som pricken över i:t efter Olas vackra tal om att hela bandet nu har skaffat familj. Allt fick en ny mening. Sällan har jag sett ett band sprida sån kärlek och man får säga vad man vill om the Ark. Dom äger live. Dom ägde scenen och dom ägde mitt hjärta under konserten (inte lika mycket som min systers, som stod och torkade tårarna vid ett flertal tillfällen) men det kändes samtidigt lite vemodigt att detta bandet ska sluta.
Känns helt otroligt att det är 11 år sen jag började lyssna på the Ark. 11 år sen jag hörde en låt som talade om för mig att vi får alla vara som vi är och vi behöver inte göra oss till för någon. För ni vet väl att it takes a fool to remain sane.
"När vi går härifrån så är våra låtar inte bara våra, utan de är era också. Nu är det eran uppgift att sprida dom vidare!" - Tack Ola Salo och the Ark för 20 fantastiska år!
Och OM det blev! Ola sjunger med sån inlevelse och har en sån otrolig röst så jag nästan för ett tag glömde bort att jag stod i ett publikhav med, vad det lät som iallafall, en hjord av pubertetstinna 14-åringar som skrek sig hesa (och även en skrek bort en del av min hörsel) och man stod bara och njöt.
4 klädombyten hann Ola med och när man berättar för oss att vi är idioter, dom är idioter och låten It takes a fool to remain sane, som blev deras genombrottlåt för 11 år sen, är för alla som känner sig missplacerade eller utanför, så kändes det som han pratade till var och en där inne. Jag själv fick ett helt annat perspektiv på låten och såg den på ett helt nytt sätt. Publiken blev som galna när de första fraserna i låten basunerades ut och jag förstår publiken, det var magiskt.
Deras sista turné, med Karlstad som första stopp, det kunde man bara inte missa. Dem går verkligen in med kropp och själ och låten the Father of a son blir som pricken över i:t efter Olas vackra tal om att hela bandet nu har skaffat familj. Allt fick en ny mening. Sällan har jag sett ett band sprida sån kärlek och man får säga vad man vill om the Ark. Dom äger live. Dom ägde scenen och dom ägde mitt hjärta under konserten (inte lika mycket som min systers, som stod och torkade tårarna vid ett flertal tillfällen) men det kändes samtidigt lite vemodigt att detta bandet ska sluta.
Känns helt otroligt att det är 11 år sen jag började lyssna på the Ark. 11 år sen jag hörde en låt som talade om för mig att vi får alla vara som vi är och vi behöver inte göra oss till för någon. För ni vet väl att it takes a fool to remain sane.
"När vi går härifrån så är våra låtar inte bara våra, utan de är era också. Nu är det eran uppgift att sprida dom vidare!" - Tack Ola Salo och the Ark för 20 fantastiska år!
Kommentarer
Kommentera inlägget här:
Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)
URL/Bloggadress:
Kommentar:
Trackback
