High School Musical i Karlstad
Igår så åkte jag och min syster till Sundsta och skulle kolla på High School Musical. Den svenska musikalversionen med förra Idol-vinnaren Kevin Borg! Med stora förväntningar spatserade vi mot kön! Besvikelsen började nästan omgående. Man var tvungen att hänga in jackan och betala 20 kr för det. Vilket var mycket lyckat då det blåste arktiska vindar inne i hallen och man frös ihjäl en smula!
Hur musikalen var?
Jag vet. HSM är riktat mot en yngre publik och kanske inte mot 20+. Men jag älskar filmerna och förväntade mig ändå att det skulle avspeglas i musikalen. Sångmässigt var det jättebra och man fick vid vissa tillfällen gåshud på armarna. Men sen då?
Skådespelarna gjorde nog den sämsta insatsen jag sett i en musikal (att dessa skådespelare var yngre än 20 år och kanske inte har fått så mycket träning skiter jag i) Betalar jag (läs: mamma) 500 spänn för att se på en musikal så förväntar jag mig ändå att de ska kunna agera lite samt kunna prata samma dialekt. Kevin förlåter jag. Han är inte svensk och jag är bara imponerad av honom faktiskt! Sen undrar jag hur två mörkhyade personer i filmen kunde bli asiater i musikalen?
Dom som skrev musikalen har nog troligtvis aldrig sett filmen. Ever.
Slängde in någon låt som inte finns med överhuvudtaget i filmen, slänger in låtar innan dom ska vara med egentligen, slänga in repliker och scener som t.o.m den yngsta HSM-fanet skulle håna och skrika: "FEL FEL FEL! Så skulle Sharpay aldrig säga!"
Ett exempel: I filmen så får ett x antal elever kvarsittning och ska under kvarsittningen hjälpa till med rekvisitan på skolans teater. I denna usla musikal så skulle dom spela djur och kasta med en så kallad Ljudboll.
Visserligen så fick man sig ett ordentligt skratt i denna scen så en av skådespelarna spelade mask och rörde sig liggnade fram på scenen så man kiknade av skratt.
Slutligen så undrar jag bara: Sen när, säger man: Spark spark, till någon som man önskar lycka till?
Jag trodde man sa: Bryt ett ben?
Kom gärna nu och säg att musikalen + filmerna är riktade mot en yngre publik. Det vet jag.
Men om jag nu älskar filmerna, så känns det väl självklart att jag borde älska musikalen? Right?
Att jag sen tappade Jeas kaka på golvet som vi köpte i pausen, höjde kanske inte stämning, men vad vet jag. Men det här var en större besvikelse än när jag var på Backstreet boys...
Hur musikalen var?
Jag vet. HSM är riktat mot en yngre publik och kanske inte mot 20+. Men jag älskar filmerna och förväntade mig ändå att det skulle avspeglas i musikalen. Sångmässigt var det jättebra och man fick vid vissa tillfällen gåshud på armarna. Men sen då?
Skådespelarna gjorde nog den sämsta insatsen jag sett i en musikal (att dessa skådespelare var yngre än 20 år och kanske inte har fått så mycket träning skiter jag i) Betalar jag (läs: mamma) 500 spänn för att se på en musikal så förväntar jag mig ändå att de ska kunna agera lite samt kunna prata samma dialekt. Kevin förlåter jag. Han är inte svensk och jag är bara imponerad av honom faktiskt! Sen undrar jag hur två mörkhyade personer i filmen kunde bli asiater i musikalen?
Dom som skrev musikalen har nog troligtvis aldrig sett filmen. Ever.
Slängde in någon låt som inte finns med överhuvudtaget i filmen, slänger in låtar innan dom ska vara med egentligen, slänga in repliker och scener som t.o.m den yngsta HSM-fanet skulle håna och skrika: "FEL FEL FEL! Så skulle Sharpay aldrig säga!"
Ett exempel: I filmen så får ett x antal elever kvarsittning och ska under kvarsittningen hjälpa till med rekvisitan på skolans teater. I denna usla musikal så skulle dom spela djur och kasta med en så kallad Ljudboll.
Visserligen så fick man sig ett ordentligt skratt i denna scen så en av skådespelarna spelade mask och rörde sig liggnade fram på scenen så man kiknade av skratt.
Slutligen så undrar jag bara: Sen när, säger man: Spark spark, till någon som man önskar lycka till?
Jag trodde man sa: Bryt ett ben?
Kom gärna nu och säg att musikalen + filmerna är riktade mot en yngre publik. Det vet jag.
Men om jag nu älskar filmerna, så känns det väl självklart att jag borde älska musikalen? Right?
Att jag sen tappade Jeas kaka på golvet som vi köpte i pausen, höjde kanske inte stämning, men vad vet jag. Men det här var en större besvikelse än när jag var på Backstreet boys...
Kommentarer
Kommentera inlägget här:
Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)
URL/Bloggadress:
Kommentar:
Trackback
