Strömlöst - dödsdömt!
För någon månad sen så blev det strömavbrott i lilla Karlstad. Det är sånt som händer, inget konstigt med det.
Förutom när det håller i sig i mer än femton minuter. Jag hade nästan inget batteri i telefonen heller. Jag och Björn satt bredvid varandra i soffan, tittandes på varandra och bara: - "Jaha, vad ska vi göra nu? Vad kan man göra som inte kräver elektricitet? Ska vi prata med varandra?"
Björn tog en bok och började läsa och jag sett typ och stirrade framför mig och hade bara en enda tanke.
"Hur klarade sig folk utan el förr i tiden?"
I detta läge hade det gått ungefär 20 minuter sedan strömmen försvann och jag hade redan fått tvinga mig själv minst tre gånger att inte ringa till elbolaget för att höra VAD FAN SOM HÄNT?! ÄR DET KRIG PÅ GÅNG?!
Förutom när det håller i sig i mer än femton minuter. Jag hade nästan inget batteri i telefonen heller. Jag och Björn satt bredvid varandra i soffan, tittandes på varandra och bara: - "Jaha, vad ska vi göra nu? Vad kan man göra som inte kräver elektricitet? Ska vi prata med varandra?"
Björn tog en bok och började läsa och jag sett typ och stirrade framför mig och hade bara en enda tanke.
"Hur klarade sig folk utan el förr i tiden?"
I detta läge hade det gått ungefär 20 minuter sedan strömmen försvann och jag hade redan fått tvinga mig själv minst tre gånger att inte ringa till elbolaget för att höra VAD FAN SOM HÄNT?! ÄR DET KRIG PÅ GÅNG?!
Efter ungefär 40 minuter så kom strömmen tillbaka och allt var bra igen. Men jag är skärrad för livet. Har nu köpt mig en nödladdare som inte kräver ström ifrån ett uttag.
Fullkomligt normalt beteende.
Fullkomligt normalt beteende.
